Inte så snabb i morse - men, nåja, det var ju måndag.Vad kan man begära?
Tunn is på älven - och ett fantastiskt ljud. Det lät som ett dämpat vattenfall under isknaket.
Och ja, ja. (Tjat, tjat) :-)
Som vanligt njuter jag av att det är så fint.
Och att vindbyxor är skönt att ha när man cyklar!
3 kommentarer:
Jag älskar dina bilder, man får verkligen lära sig att stanna upp och njuta av det man ser. Även om man kör samma sträcka varje dag finns det guldkorn. Själv har jag mitt prickiga guldkorn sovandes fortfarande, men jag tror att vi satsar på skola och jobb imorgon. Men rätt skönt att vara hemma ....
helt förtrollande landskap och vilken förmåga att faktiskt våga/kunna/vilja se det som finns mitt framför ögonen varje dag
Så lika men ändå så unikt
//Kelly
Åh så vackert :-)//P
Skicka en kommentar