Jojo, Internet-dejting är nog jättekul…

Känner mig väldigt tveksam om det här med dejtande via Internet är något för mig. Konstig värld i stort, men borde kunna fungera fint om folk är ärliga. Här kommer iaf några ärliga exempel där det inte hymlas med vad man vill…

Saxat från några av de senaste ”breven” eller ”offerterna” eller vad man ska kalla det:

Den här användaren kallar sig något i stil med ”giftkille…”

Hej Jag heter xxxx och är en glad 33-årig gift kille som bor utanför Stockholm men jobbar ibland i Umeå. Är 183 cm, väger 71 kg, har mellanblont ganska kort hår, vältränad (rutor på magen),ser bra ut (tycker jag själv). Nästa gång jag jobbar i Ume och bor på hotell är natten mellan tors 18/9 till fre 19/9. Sugen på en drink eller nått annat skoj?Jag skickar gärna ett foto om du vill. Kram Xxxx

Eller den här, inte en utan två, användaren heter något i stil med kkgänget – kort och kärnfullt meddelande om inte annat:

Hejsan läckerbit!
Skulle en trekant med två trevliga killar vara ev intresse ?

Man skulle ju (om man ville) kunna leva ett väldigt promiskuöst liv. Jag menar, någon med magrutor som vill dricka drink och 2 trevliga killar som skippar drinken och går direkt på kärnfrågan utan massa inledande inlindat flörtande.

Eller så suckar man djupt och funderar på att avregistrera sin användare på dejtingsajten. Eller så fortsätter man ett tag till och tänker att det kanske dyker upp någon riktigt trevlig, normal person.
Fortsättning lär följa…

Helt plötsligt

... så var den bara där. Låten.
Och man blir glad av den.
Så då måste man ju dela med sig! :-)

Härlig höst!

Åååå, alla dessa färger! Nu vill jag bara att det inte stormar mer så att löven kan sitta kvar ett tag till!

En särskild rikedom när man hittat trattisar nog att fylla en hel korg!

Sluta aldrig göra det som är roligt

Har i helgen upptäckt att det fortfarande är hur roligt som helst att sjunga och spela gitarr. Det har jag väl alltid tyckt och hellre än bra allt som oftast - har väl att göra med att man övar för sällan. Kanske något för hälsotåget ?!! Om jag inte missminner mig så blir man frisk av att sjunga :-)- kände mig dessutom som sjutton och ett halvt igen, särskilt som jag grävde fram min gamla pärm med låtar. Vi kanske ska bilda en lite orkester - någon som hakar på ?

Fredag och tacksam

Sitter på bussen efter en veckas hårt arbete. Mycket att göra på jobbet, alla är stressade. Mannen i mitt liv på arbetsresa även denna vecka, vilket förstås betyder att man även har allt ansvar hemma. Tittar ut genom bussfönstret och ser alla höstfärger. Vilar i tanken på mina fantastiska barn. Låter känslan sprida sig vidare, fastnar vid de goda tingen. Mina vänner. Min kropp som fungerar. Livet. Ett ord biter sig fast - jag är tacksam. Tack. Tack gud? Eller till vem? Förstår att jag är så oerhört tacksam till så mycket. Tacksam även till vår blogg som faktiskt nu får mig att lyfta mina tankar till ord som jag vill blogga till.

Nu har jag lovat mig att tänka och använda ordet tacksam oftare. Vilket ord vill du använda oftare? /undrar Adele

p.s  Givetvis googlade jag på ordet tacksam. Och kåt, glad och tacksam kom rätt snabbt upp. Vilket iofs inte är så fel! 

Hello Saferide!

Löningsdag.
Att bära hem en sprillans ny skiva i liten påse - till familjens jubel.

Utbytesstudent

Vi har en tysk flicka hos oss i veckan. Hon kommer från något litet ställe utanför den stora staden Stuttgart. Minst sagt spännande. Men kul. Imorse när dottern hade sovmorgon skjutsade jag henne till skolan. Vi småpratade lite i bilen (inte på tyska då för dte kan jag inte alls - själva iden med utbytet är att de ska prata engelska i en vecka) om ditt å datt. Sedan säger hon helt plötsligt. Åh vad vackert det är med allt det här - träden alltså - och så säger hon björk på tyska.
Och ja så är det ju just nu - vackert med alla träd. Lite hemmablind blir man och då kommer jag ju på - jag menar - vaddå - vi är ju i Björkarnas stad Umeå - det är ju våran stads kännetecken, och så blir jag lite stolt å mallig över att det är så fint.

Jag är INTE händig!

Ni vet - man kan ha en bild av sig själv att vara på ett visst sätt. Och så händer en serie av händelser, och man får omvärdera hela självbilden.

Och jag har nu efter lång och plågsam självrannsakan kommit fram till: Nej, jag är INTE händig. Inte det minsta. Jag kan knappt hålla i en skruvmejsel rätt, än mindre en skiftnyckel. Fixa en punktering tar en halv dag - om jag någonsin skulle bli klar med eländet. När jag väl krupit i stoftet och bett om hjälp så fixar andra ett helt däckbyte på mindre än en kvart!

Herregud! Efter en kvart hade jag möjligen lyckats lossa på en mutter!

Och om inte det var nog - nästa husliga projekt hemma består i att laga ett gäng jeans. De där som jag kan limma fast lappar på insidan = inget problem. Men ett blixtlås!!?! Klarar ju inte ens av att ta bort eländet! Skyller på att jag är trött och behöver sömn och ska ta nya tag i morgon.

Men i morgon funderar jag nog över vem av mina vänner som möjligen kan lära (läs:hjälpa) mig sy in ett blixtlås...

Fan, det är inte lätt att vara ohändig.

Grattis!

Vår kompis regerar!!
Det såg ni väl? Hon är vår kompis och smartast i stan! (Betyder väl att vi är smarta också!) Grattis gumman!

Och här kommer en av hennes favoritlåtar, om jag minns rätt...

Bo Kaspers - med Lisa och så Lisa med Lasse

Av någon anledning så kan man inte klistra in min favoritlåt (Semester) med Bo Kaspers Orkester här - den får ni kolla in på Youtube på egen hand.

Fast den här är inte heller dum.

Och så är det ju så här med musik, lite associationer på söndagkväll när man sitter framför datorn och laddar för en ny arbetsvecka.

Här kommer en annan pärla.

Ögonblicksbild - sent på fredagnatt

När kommunikationen går trögt med hög musik är det ju bra att man kan kommunicera på annat vis...

Adele älskar

Kravallslöjd!

Bo Kaspers Orkester

Lördag morgon, skön frukost med kaviarmacka och kaffe och förstås sovmorgon. Ser Bo Kaspers Orkester på TV live, blev så glad. Var har dom tagit vägen? Lyssnar lite på you tube, njut med mig:




P.S Jag skulle gärna vilja vara basen! /Adele

Positiva bieffekter

Hälsotåget puffar på och oväntade bieffekter uppstår.

I morse var t ex ett gäng brandmän och simmade i banan bredvid min.
Det ni!

Nöjestips!

La Puma spelar på Scharinska på fredag!
Någon som är på?

Av barn och fyllegubbar....

Den här veckan uppmärksammas min dotter lite extra på dagis. Bland annat så får hon gå först i ledet till jympan, och det är stort när man är fem år. Hon har dessutom intervjuats och frågorna med svar hänger till allas beskådan på en anslagstavla.

Förutom frågor om sig själv så har hon besvarat frågorna " Vad tycker pappa/mamma om att göra, när ni är hemma?"

Jo pappan gillar att laga mat och hennes mamma tycker om att vara ute med sina kompisar!

Känner ni vilka förebilder för våra döttrar vi är? .... jag önskar att hon hade lagt till nåt med klackeskor och färgglada drinkar.... förresten tycker inte alls pappan så mycket om att laga mat, undrar vart hon fått det ifrån? Måste nog gå och väcka henne och säga att hon fått allt om bakfoten...

Snälltåget

Så hette tåg som gick väldigt fort för länge sedan - nu heter de x2000 och rapid å sånt där. Så har det kännts nu på jobbet när jag kom tillbaka efter min lilla ledighet. Snabbt vänjer man sig vid att vara ledig. Att spendera tiden efter behag och som det passar. Därmed inte sagt att man inte vill göra något inte vill jobba. Adele sa att hon har fått ett minne av frid å lugn från fjällen som bara är att plocka fram. Jag lägger oxå här ut fler bilder för att visa hur fint det var.

Tjulträsket.

Såg sen att rubriken var lite kul...snäll...tåget. Vandringen var verkligen som ett snällt tåg, tyst, vackert och balsam försjälen. Förstår nu också efter att ha pratat med lite folk på jobbet att det är lite unikt att ha gått 5 dagar i strålande sol.

Tärnasjön i morgondis

Rogenmoränlandskap efter Tärnasjön

Ingången till Syterpasset

På insidan

Idag i omklädningsrummet på gymet så tog jag ett annat skåp än jag brukar. Ja, jag erkänner. När jag simmar brukar jag ta skåp 407 - bra, för då behöver jag inte tänka när jag har simmat klart och ska leta reda på mitt skåp - och när jag har varit och styrketränat brukar jag ta ett annat skåp, 456. Men idag fick det bli 458. Mitt vanliga var upptaget...

Håller med om att det är varning på ett sådant beteende, men, men. Rutiner är till för att följas, eller hur det nu var... får väl erkänna att jag är en nördig, rutinbunden människa.

Och på insidan av dörren på 458 satt en liten klisterlapp - hemgjord - med texten "did you give to world some love today" på - så - på cykeln på väg hem nynnade jag på den här fantastiska låten!



Borde kanske öppna fler dörrar istället för de vanliga?

Så bra sagt

"Att bara vara och bara älskas, är inte bara - det är bäst" 

Biskop emeritus Margin Lönnebo

Miljonärerna

Nu är det gjort 5 dar på vandring. Fantastiskt har använts så ofta att vi skulle ha blivit miljonärer om vi fått en krona varje gång vi sa eller tänkte det. Strålande sol - hur många sådana dagar få man ? Ammarnäs - Hemavan började med en båttur över Tjulträsket med fantastisk guidning om förr - vi såg öringar på 45 cm som var guidens "husdjur" sa han.

Första stugan Serve - varmt välkomnande med saft och spännande historier på kvällen. Våra kroppar klarade det här. Inte ett skavsår !! Gissa om vi har blivit bitna - mer vandring nästa år- vad sägs om en topptur på Kebnekajse och till Abisko med en tur till Kärkevagge - hänger du på ? Nu till nästa äventyr Adele kommer säkert med mer om vår vandring.

Hur var det nu...

Om det är mycket rönnbär - ska det bli en kall och snörik vinter, eller var det tvärt om? En del säger att det blir en sträng vinter om det är mycket bär... och andra säger att det blir en snöfattig vinter eftersom trädet inte kan bära två bördor.

Förra året fanns det i alla fall inga rönnbär alls och då var det ju en bedrövlig inte-vinter.

Så det blir kanske en jättekall snöfattig vinter då...

Själv hoppas jag på en lagom kall men ganska snörik vinter i år. Men om några månader...inte nu!

Gäst i sin egen stad

Ni vet hur det är! Man träffar trevliga människor någonstans ute i världen och säger så där självklart: ”Men välkommen till Umeå! Klart ska ni komma och hälsa på!” …och så vet man att.. jo, viljan finns men vi har ju mutat in en alldeles egen liten del av klotet som man kallar hemma - långt från de vanliga allfartsvägarna vilket oftast innebär att det mest blir en massa snack! Fram till nu har en australiensisk tjej hälsat på (och det var sisådär 1987) Och så – helt plötsligt – så dyker det upp vänner från ett annat land och det blir till att agera guide och visa upp vår del av världen.

Dessutom är det en utmaning. Vad är värt att visa? Det jag tycker är fint, är det för att jag bott här nästan hela mitt liv eller är det för att det är fint? Naturen är en sådan självklar del av Norrland, men om ens gäster har varit i Norge innan… Kommer då platta västerbotten att te sig futtigt och tråkigt?

En hektisk och rolig helg blev det – Mårdseleforsarna, fint som bara den. Och sedan vidare till djurparken i Lycksele. Vi kom dit just innan stängning – men det var inget problem. Vi kunde stanna hur länge vi ville, butiken skulle stänga klockan fyra så om vi ville handla var det den tiden som gällde. Så vi hade hela parken för oss själva och fick se nästan alla djuren, bara uttern och bävern lät bli att visa upp sig.

På den här bilden finns (också!) en björn!

Sedan mat på Lottas, kolla in bandet på Scharinska (Hellsongs) – stadspromenad på lördagen och sedan Gammlia och fest på kvällen. Söndagen blev lite lugnare, men vi hann ändå med en tur till Kont och till Baggböle. Full fart med andra ord – det är bra att man kan vila upp sig på jobbet! ;-)

Fördelen är ju att man får se allt med nya ögon. Vi som tycker att Umeå är en ”platt” stad utan kullar och backar – nej, tydligen inte med holländska mått mätt. Och det vi ser som lätt deprimerande, de övergivna ensamgårdarna mitt ute i ingenstans – det är romantiskt. Och det där man inte vet, tycker jag att det är fint bara för att det är här jag kommer ifrån – för att naturen är en självklarhet – jo, det är fint och det är något att vara stolt över. Sedan är det möjligen så att mina gäster är väldigt artiga för de var till och med entusiastiska över skidmuseet! De var kanske något skeptiska över att äta surströmming (not-so-glad-herring) - men det är ju å andra sidan helt normalt!

Men kul var det – och eftersom alla svenskar var så trevliga (ta åt er!) och Umeå så fint så lät det som om de skulle dyka upp igen.

Igår flåsade en mörk man mig i örat.....

eller egentligen snett ovanför mitt öra...väggarna var svartmålade...ur högtalare pulserade mäktig musik....det var mörkt, jag var förväntansfull. Jag visste inte riktigt vad som väntade... spännande. Plötsligt från ingenstans glider en lång man, över två meter lång, upp bakom mig. Han andades med höga tydliga andetag. Känner skräcken gripa tag i mig... vänder mig om.....han har lång svart slängkappa och höga läderstövlar på sig...rör sig närmast majestätiskt....jag kan inte se hans ögon och han talar inte med mig... men det går inte att ta miste på vem han är.....Gissa vem jag träffade!

Hellsongs!

Ryggskott!

Efter våra maratonpass på fjället letandes efter kantareller så gav min rygg upp. I tisdagskväll small det till, och sedan har jag knappt kunnat röra mig ur fläcken. Nu hade jag sån tur att stóorn passade på att få över fyrtio graders feber dagen innan så jag har kunnat vara hemma och vabbat med gott samvete. Vad paff man blir när man inser att kroppen inte är lika stark som den brukade... fast lite märkligt är det att man kunnat lyfta tre barn i alla möjliga och omöjliga ställningar och aldrig känt något....men att plocka några kantareller ska göra en ofärdig i en knapp vecka....

Vill i alla fall passa på att önska er en trevlig helg! Om gud är god och alla är på benen så ska vi försöka hjälpa mormor och morfar att få in den eländiga mattan i helgen.

Livet är inte rättvist, vänj dig

Jag var på en bättre middag igår kväll och det händer ju inte så ofta, minsann. Via jobbet, utländska gäster, himla gott och trevligt. Drack två glas vitt vin - ok då, högst tre - men var på intet sätt berusad och åkte hem halv tio.

Och hur känns det idag då?

Jag är ett vrak.

Mådde jag så här av någon annan orsak skulle jag stanna hemma.

Hur i helsike ska man någonsin kunna få till ett sex and the city liv när man är utan sex, utan city, utan pengar, och inte ens klarar av att bli bjuden på ett glas vin (eller två, eller tre) på en vardagkväll?

Med fötterna i ugnen...

Min nya vana trogen låg jag i sängen igår kväll och lyssnade på Karlavagnen. Samtalsämnet för kvällen var "mitt barndomskök". Började fundera på vilka minnen jag bär. Började skratta när jag plötsligt såg det framför mig. Som vanligt iskall om fötterna efter en rolig eftermiddag i snölek sätter mamma på ugnen. 50 grader. Sedan får jag sitta på en stol framför med ugnsluckan nerfälld och fötterna långt in i ugnen för att tina. Givetvis äter jag på en bulle och dricker mjölk. Ibland var det två par fötter i ugnen, för givetvis rymdes min kompis också.

Vad har du för minnen av ditt barndomskök? /Adele

Ryggsäcken

..är snart packad. Spännande ska det bli. Kaviartuben, salamikorven och det salta knäckebrödet behövs som extra energipåfyllning. Plastpåsar, kompassen, en bra bok, rev och krok. Vad mer - lite kläder, nysmorda skor och en lånad fin kikare - så att man åtminstonde har en chans att se nån fågel eller nåt annat......

We are going hiking !!!

Ska bara hinna klart på jobbet först, ska bara städa å tvätta lite, ska bara...ska bara...så att det blir lite ro på vår resa

Adele kan sjunga!

Just som..

..ekorrhjulet börjat snurra med jobb, skola och allting annat är det dags att göra en paus.
Jag nästan skäms över att vara ledig och i en hel vecka dessutom. Vad är det som händer då...jo jag m fl ska oxå bege sig till fjälls för att vandra mellan Ammarnäs och Hemavan. Det är en sån där sak som jag alltid har velat göra men bara pratat om - men nu är det dags - så det så. Nu hoppas vi bara på att vädergudarna inte ska ställa till med snö eller nåt sånt.
Kolla in www.vindelfjallen.se och http://www.svenskaturistforeningen.se/templates/Area.aspx?id=4215 här kommer vi att befinna oss.
Vi hörs på ett tag - bilder blir det säkert.

Livet på landet

Började skriva detta som kommentar till inlägget om Åsas sommarprogram men det blev så himla långt att det får bli ett eget inlägg.

Jag blev rätt tagen av programmet eftersom hennes barndom liknar i så mycket min egen.

Med vissa undantag: Jag tyckte att slåttern var ganska trevlig - antagligen körde mina föräldrar inte lika hårt med mig. Kallvattnet som stod i ett dike smakade ljuvligt för att inte tala om mormorssaft (apelsin, med isbitar) och kanelbullar när man kom hem, efter att helt utan hjälm och säkerhetsanordningar åkt på hölasset. Jag tror att det berodde mycket på att alla mina syskon var hemma den tiden på året, och att jag faktiskt kände att jag bidrog till familjens försörjning.

Mindre kul var blåsorna i händerna under hässjningen och det hödamm som man snöt ut i dagar efter att ha trampat hö i ladan.

Vad gäller grädden längst upp på mjölken var den rätt äcklig om jag minns rätt. Jag var allmänt skeptisk till hemproducerat, mina föräldrar som hade kor och alltså egen mjölk blev redan när jag var liten tvungna att hålla sig med pastöriserad 'köpemjölk' till mig. Jag stenvägrade att dricka den som de tog in från ladugården. Fast en bruttu på hemgjort långfil var alldeles underbar, jag har aldrig senare hittat fil som smakar precis så.

Jag är tacksam att jag hann vara med i slutet av den tid då det fortfarande fanns den sortens naturnära småbruk. Jag tror inte att det är samma sak att växa upp på en av dagens mjölk- och köttfabriker.

En hösthelg

Dag 1.

Begav oss till Borgafjäll för att hitta svamp. Hittade inte så mycket som vi hade hoppats på, men det blev en mycket lyckad helg ändå. Det är så vackert i Borgafjäll, bilderna får tala för sig själv.



Storviken, ett gammalt sameviste.

Dag 2.

Någonstans på den här bilden finns en björn. Ser du den?



Efter många timmar och några mil är det skönt att bara vila lite. Och fika.

Dag 3.



Trötta och lyckliga på väg hem mot stugan. En helg i naturen är som balsam för själen! Lite stela i kroppen och skönt trötta i musklerna, men det är det värt! Märkligt nog blir vi bara hurtigare med åren! Var kommer detta att sluta?

Många tack för en underbar helg!