Igår skickade jag ett mycket vardagligt och tråkigt SMS till Tonåringen tyckte jag. Jag fick svar direkt. ”Så poetiskt”. Det tog ett bra tag innan jag fattade vad ungen menade, och faktiskt. Hon hade rätt. Det är nästan så vackert att jag vill ha det inristat på min gravsten.
Vad jag skrev?
Jag går mot universum
och hoppas
att jag hinner
Visst är det fint?
4 kommentarer:
Åh. Det var faktiskt något av det finaste jag läst på länge!
Det är bara i Umeå man skriver såna mess. Vilken tur att jag inte var på väg till Vasaplan...
Det var så fint.
Lizzy
Underbart
Skicka en kommentar