Juni är här och det är dags att plocka fram min favoritdikt av Harry Martinsson. Aldrig har Holmsund - ljusets brädgårdar - beskrivits vackrare.
Sommarnatt i bottniska havet
Ljusfluten bottnisk horisont
går svalkad in i kvällens sista intet
där varje stjärna bleks på valvets öde väv
och gryningen tar vid där solen gömt sig
Osaka Maru långt från Nagasaki
går upp till ljusets brädgårdar vid Ume,
bogserar undrande bushidosjälvar
lanternlöst in i sommarspunnet skimmer.
Och liksom de ha andra ständigt undrat;
på hundra sjöspråk har man frågat: varför
står juni natt så vit på Bottniens vågor?
Ljusfluten bottnisk horisont
går svalkad in i kvällens sista intet
där varje stjärna bleks på valvets öde väv
och gryningen tar vid där solen gömt sig
Osaka Maru långt från Nagasaki
går upp till ljusets brädgårdar vid Ume,
bogserar undrande bushidosjälvar
lanternlöst in i sommarspunnet skimmer.
Och liksom de ha andra ständigt undrat;
på hundra sjöspråk har man frågat: varför
står juni natt så vit på Bottniens vågor?
2 kommentarer:
Den här är alldeles under bar :-)))
Den är så vacker att jag nästan gråter när jag läser den.
Skicka en kommentar