Avslöjad!

Hej Handelsbanken!

...Jo. Alltså. Jag måste nog titta över mitt pensionssparande. Ändra förutsättningarna för uppskattad livslängd och så. Nej, jag röker fortfarande. Nej, inte gått ner i vikt heller. Men jag har kommit över lite ny information.

Lycka. Bland annat.

Min lilltjompa, som jag uppfostrat alldeles själv, börjar på universitetet idag... Hennes - vår - resa hit har verkligen inte varit lätt, och jag är så stolt och så glad. Så vad är det för blött tjafs som kommer från mina ögon och droppar ner i mitt morgonkaffe?

Det där föräldraprojektet jag ägnat mig åt i nitton år... är det färdigt nu? Och vad ska jag göra sedan?

Om stränder, kroppar och grottmän

Jag älskar att bada. Älskar, älskar, älskar att bada. Inte som vuxna gör, ni vet ”jo det är väl skönt när det är 28 grader i luften och 24 i vattnet” utan som 10-åringar gör. Det är nästan aldrig för kallt, det är nästan alltid för tidigt att gå upp. Jag har till och med haft just en 10-åring på land som tjatat om att jag måste gå upp så vi kan åka hem och äta. En del av mina vänner påstår att jag går i vattnet när isen går upp, men det är en lätt överdrift.

 I femton års tid, mellan sexton och trettio, besökte jag aldrig en svensk strand. Inte en enda gång. För det kunde jag ju inte, inte som jag såg ut, herregud, vad skulle folk tänka. I femton års tid avstod jag från något jag älskar, för att jag skämdes så oerhört över min kropp.

Idag blir jag lite ledsen när jag tänker på det.

Jag är rimligtvis, rent statistiskt, fulare nu än vad jag någonsin tidigare varit. Gravitation, allmänt förfall och ännu fler kilon Men jag bryr mig inte längre. Stör jag någon så finns det en massa andra håll att titta åt än just mitt, jag låter ingen ta min sommar ifrån mig. Och jag duger. Jag är till och med lite fin tycker jag, och vad någon annan tycker spelar mig inte så stor roll. Jag funkar. Som kvinna och som människa. Synd bara att det tog mig nästan femtio år att komma dit.

Och skönhet och ideal … det växlar ju. För 20 000 år sedan hade jag helt enkelt varit da shit. Och tusentals grottmän kan inte ha fel, väl?

-----------------------------

 Jag vet förstås att jag borde jobba lite på min venus-från-willendorfska uppenbarelse för att må bättre (och simma fortare). Men här kommer det riktigt kluriga: för mig hänger det ihop. Man lägger bara tid och kraft på att ta hand om och vårda saker – och människor – som man gillar.

Fiskarna har dött

Livet går upp och ner för alla, kanske mer för mig än många (eller i alla fall är det vad som står i min journal). Just nu går det mer ner än upp, finns inget att ta på direkt, det bara är. Så.

Läste för några månader en helt fantastisk bloggare som gör underbara illustrationer. Texterna är långa och på engelska, men de är värda att lägga lite tid på. Så läs dessa först innan ni läser resten av inlägget:

http://hyperboleandahalf.blogspot.se/2011/10/adventures-in-depression.html
http://hyperboleandahalf.blogspot.se/2013/05/depression-part-two.html

Älskade vänner, mina fiskar har mått taskigt ett bra tag, jag har försökt ignorera det, men nu är de döda. Det enda jag behöver är det bloggaren säger: någon som står ut med att lyssna på när jag ältar att de är döda och kanske någon som påminner mig om att det finns folk som gillar mig ändå. Jag har inte bara förlagt dem någonstans i lägenheten, och jag är inte redo att gå till djuraffären än.

Så småningom kommer jag att skaffa nya fiskar. Det kan ta två veckor, två månader eller fram till våren, det vet jag inte. Men mina fiskar har dött. Och det suger.

 

Hur ska det gå, hur ska det gå

Ja det  är lite dagen före julafton-feeling så här kvällen före första semifinal.

Alla säger att Danmark vinner. Personligen förstår jag inte riktigt varför "alla" säger så, men jag viker mig för grupptrycket och säger det jag också. Det är ett svagt år men jag tycker att Norge är riktigt bra och borde ha en hyfsad chans. Utmanare till Danmark och Norge tror jag blir de sliskiga balladerna från Georgien och Ryssland. Båda är rätt förskräckliga.

Årets största kalkon är Rumänien. Den får ni inte missa, sista bidraget på torsdag.



Min jättefavvo är annars Ungern, en stilla trudelutt på ungerska och följdaktligen totalt chanslös. Fast himla söt, särskilt den här versionen när han smörar för värdlandet och sjunger sista refrängen på dålig svenska.



Och Sverige då? Hur ska det gå för Robin? Han hamnar på en fullt anständig tionde-tolfte plats, kommer inte att sjunga falskt och vi slipper skämmas. Och vi vill ju inte vinna i år igen, jag är visserligen schlagernörd men det är lite bra om SVT har råd att bevaka valet, också. Demokratin and all that shit.

Melodifestivalen är över oss!

Och halleluja för det säger jag. Det här är en av tidernas bästa eurovisionlåtar och den kommer från Kroatien. Just saying...

Danijela Martinović - Neka mi ne svane från 1998.

Nesligt är bara förnamnet

Skulle ju på teater ikväll och se Husbil med Dottern och en av hennes kompisar. Körde dit - eller rättare sagt hon körde. Allt gott och väl, vi var vid Norrlandsoperan typ tolv minuter innan föreställningens början, och det är bra för att vara vi.

Då visar det sig att Umeås Stockholmskomplex nått helt nya höjder. Inte en ledig parkering i hela halva sta'n. Till slut gav jag upp och dumpade kidsen och såg till min glädje att parkeringshuset Nanna, som jag hjärtinnerligt avskyr och försökt undvika hade inte mindre än 171 parkeringar lediga. Det var fortfarande nästan lite lugnt.

Jojo. De hade snarare 0 parkeringar lediga. Vad är vitsen med en sådan ljusskylt om den bara hittar på helt utan koppling till verkligheten??? Körde alltså runt parkeringshuset i säkert sju minuter och kom inflåsande på NO! fem minuter efter att föreställningen börjat. Dörrarna stängda. Obönhörlig publikvärd. Så nu sitter jag på jobbet och surar och väntar på att hämta upp de lyckliga teaterbesökarna.

Fuck my life.

Ikväll är jag lite kär...

,,,i fyra dansande tyskar och en liten liten hund. Jo, det är den tiden på året igen när sådant oväntat drabbar mig,



Texten är lite skojig också, tror jag, om inte skoltyskan är alltför dammig. 

Först men säkert inte sist

Jo. Det är dags igen. Numer drar schlagersäsongen igång ungefär samtidigt som hockeysäsongen och även om jag tänkt behärska mig och ägna mig åt att, som det heter, "ha ett liv" så ville min fotuschling annat så okej då...

Låten är sådär. Men jag tycker det är oemotståndligt charmigt att den militanta grenen av schweiziska Frälsningsarmén vill vara med i Eurovision. Himmelriket kanske inte är nära, men Vatikanstatens deltagande som det ryktats om länge är nog inte långt borta.

Die Heilsarmee rockt den Eurovision! Hell, yeah!

Expertpanelen uttalar sig

Tänkte jag skulle hjälpa er att vara lite tidseffektiva och kunna fokusera helt på pinglet den 26 maj. Här kommer alltså Eurovision for dummies, årgång 2012.

Antingen vinner den här tjejen som tävlar för Italien och som jag för övrigt tycker är årets bästa:



eller den här tjejen. Jo, faktiskt:



Skrällvarning på Danmark. Skittråkiga tycker jag, men de kan vara årets Azerbaijan - den där menlösa låten som alla kan gilla litegrann och ingen direkt retar sig på.



Jag gillar Israel massor, men det verkar jag vara rätt ensam om i expertkretsarna så det skiter sig nog redan i andra semin på torsdag:



Gillar ni kalkoner men vill ändå slippa se allt - satsa på det allra första bidraget på tisdag 21.00 - eller antagligen 21.10, det ska ju vara lite allmän diktaturpropaganda först. Tror det kan bli spektakulärt dåligt. Och konstigt. Vill inte förstöra chockverkan så jag länkar ingenting, men scennumret lär enligt rapporterna innehålla en trojansk åsna. Bara en sån sak.

Återkommer på söndag 27 maj med eftersnack. Jag borde nog starta en egen schlagerblogg...kanske nästa år.

Attityd!

Tja, bloggar bara för den goda sakens skull då...

Jag tycker de här arga ryska franskspråkiga systrarna är sååå coola, i synnerhet hon med dragspelet.



(Det de sjunger är i princip att ingen j***l ska försöka tala om för dem vad de ska göra.)

Semifinal för Skellefte'

Kan ni låta bli att le när ni ser det här? Opa!

Faktaruta: Kom inte vidare från semi i Litauen. Skandal!

The social network

Den här ska tävla för San Marino i år. AIK förlorade kvarten mot Modo för en liten stund sedan och jag borde vara förkrossad. Men jag kan inte sluta skratta.

Are you really a sex machine, or just a beauty queen?

Party for everybody, dance!

Har just ägnat större delen av kvällen åt rysk melodifestival; tre timmar, 25 bidrag, tur man är entusiast. Och det var värt det. Ryssarna kanske inte kan (eller får) rösta fram rätt president, men i år lyckades de i alla fall med det de misslyckades med för två år sedan - att skicka de underbara udmurtiska tanterna i Buranovskiye Babushki till Eurovision. (Se http://arengar.blogspot.com/2010/04/fel-lat-vann.html .)

Fast de var kanske ännu bättre för två år sedan, det här klippet kan jag titta på huuur många gånger som helst och jag ler lika brett varje gång.

Ingen slagkraftig rubrik

kan jag komma på. Ingen vettig anledning att posta mellanakten i slovenska eurovisionsuttagningen heller, bortsett från att den är så otroligt kul. Observera att det är ONE Man Band Aid - det är alltså samma kille som gör alla rollerna.

Äsch, skit i Air Baltic

Nu måste vi få lite liv i den här bloggen igen...

Åren går goes international

Ibland undrar man hur slumpen fungerar. Igår tipsade jag min svenskstuderande belgiska väninna om vår blogg, och fick följande svar:
"Oh, is that yours?!! I discovered it last week, and I actually liked it very much!!! Great, I made a favourite button for it and will check it regularly!"

Vad är oddsen för att hon av en ren slump ska ramla på vår lilla obetydliga blogg? Kissie, Foki och Blondin-Bella, akta er. There's a new sheriff in town...

Mer Hardy

Ska spamma lite mer fransk chanson. När Gainsbourg och Hardy jobbar ihop, då blir det bra! Och väldigt, väldigt mycket sextiotal.

Men hur lät originalet?

Efter lite forskning - en halv minut på Wikipedia - så hittade jag det. De kunde göra rockvideor på 60-talet också.

I give you Adriano Celentano - Il Ragazzo della Via Gluck.



Den blev förresten utslagen i Italiens uttagning till Eurovision 1966... Nä, det visste inte jag heller förrän alldeles nyss.