Lyssnade på Bodil Malmstens sommarprat i min Ipod på väg till jobbet. Hon pratar mycket om att åldras, att tiden går så fort, viljan att stanna tiden och hoppa av. Blicken på rynkorna i spegeln och insikten att de är där för att stanna, och att tiden obönhörligt tickar vidare. Kan låta sorgligt men för mig betyder det att faktiskt njuta och inse att det är nu och här vi lever.
Hon använder den italienske poeten och författaren Salvatore Quasimodo som hjälp att uttrycka vår tid på jorden. Visst är det vackert!
Och plötsligt är det afton
Var och en står ensam på jordens hjärta
genomborrad av en solstråle -
och plötsligt är det afton.
3 kommentarer:
Mmmmmmmmmm
Vid Kungsfoten
i aftonsol
med bästa vännen
Mmmmmmmmmm
aftonrodnaden vackrast men lite bitterljuv med en lång underbar eftersmak :-))
Inlägget ger en känsla av förnöjsamhet och en möjlighet att välja perspektiv.
Bilden en aldrig sinande glöd och nakna kroppar i motljus vid fjällets fot skyddad av morgondimma
//Kelly
Skicka en kommentar