måndag 8 februari 2010

Calle Fuencarral 39 - år 2010




Se så nära vi satt! Första raden.





Min dörr till pensionatet! Många minnen!





Att träffa sitt barn, som ännu inte är helt vuxen men ute i vida världen, efter 5 månader är så stort att jag inte kan använda ord. Men jag vet att det inte behövs till er, ni förstår.

Att se en Real Madrid match med 75.000 andra människor är så stort att inte ord kan användas. Men jag vet att det inte behövs till er, ni förstår.

Att återkomma till en gata och dörr där man för 30 år sedan steg in i vuxenvärlden är så annorlunda att jag måste använda ord. Den biltäta gatan hade förvandlats till en gågata med träd. Kvarteret som var lite "sämre" med många gaypubar har plötsligt förvandlats till ett innekvarter. Plötsligt insåg jag hur mycket som faktiskt händer på 30 år.

Nu ska vi vidare till Benavente och träffa familjen, se skolan, hennes vänner osv. Vi är bjudna till en colombiansk familj på tisdag kväll. Sedan ska vi hinna med León och lite annat. Äventyr!

4 kommentarer:

P sa...

Häftigt, häftigt !!!

Betti sa...

Ååååå, vad roligt med en tidsresa och en nuresa.
Och en njutresa!

Hälsa alla!

kram kram

MariaPH sa...

Mmmmmmm ...... ja ä me er!

Kram till er alla

(Ps Anja på TV i kväll - hon ligger i hårdträning ... inför v8 förstår jag)

Anonym sa...

Underbart med äventyr :-)

kram till er alla