Om att få vara den man är och göra det man vill

pratar PO Enkvist också om i sitt sommarprat. Han pratar också om möjligheter som att han fick gå i en extra realskola i Bureå - där han var en av 400 elever som valdes ut att få möjligheten att läsa vidare för att sen kunna gå gymnasiet och ta studenten. För som han säger - annars hade det väl blivit sågen, och så pratar han om att det han kan är att skriva i övrigt har han ganska "medelmåttiga betyg". Att hitta det där som är speciellt som man faktiskt gillar och är bra på är ju rätt svårt och kan såklart ändras övertid. Det handlar också om att en jättebra sotare inte tvingas bli en usel filmressigör och vice versa.

Just nu ser jag på film - Legally Blonde - lite tramsig yta men med ett lite djupare budskap - som handlar om att få vara som man är och hitta något som man är bra på men ändå behålla sin särart (ett vackert svenskt ord - en av diskussionerna under påsken). Måste man ha en speciell mask utifrån det man gör - visst är det så att emellanåt tar man på sig en roll eller låter bli att släppa fram allt av en själv....men jag tycker att det måste bli mer tillåtet att vara som vi är och göra det vi är bäst på och också oavsett kön och nu min fråga - Hur ofta väljer ni någon som faller utanför ramen eller boxen vid en anställning eller hur reagerar ni när någon beter sig annorlunda men ändå gör "rätt" - blir du rädd eller blir du glatt överraskad ?