onsdag 2 september 2009

Danföredanföre...

Sitter på övervåningen och lyssnar till ljudet av 9 stycken ljuvliga 17-åringar som surrar, skrattar, äter, sjunger. Min V har middag för sina vänner - avskedsmiddag. Eller kanske "jagåkertillSpanien menkommertillbakatillsommaren-middag".

Sitter här och funderar över hur det känns. Ledsen? Nej. Vemodig? Ja. Stolt? Absolut. Avundsjuk? Definitivt.

Och denna sång lär jag nog lyssna till mycket när hon är borta. Kanske du också lilla E? :-)

8 kommentarer:

QQ sa...

Åh...det gör ont i hjärtat bara jag tänker på att skicka iväg Tonåringen i ett helt år. Men så är hon ju en bit yngre än V.

Önska henne lycka till. Och säg till henne att starta en vuxenvänlig blogg så vi får följa hennes äventyr!

Anonym sa...

Så häftig!
Att fostra och peppa den lilla flickan att bli en självständiga dottern som har mod att lyfta sina starka vingar och flyga ut på egna äventyr görs inte i en handvändning.

Ingredienser av kärlek, tålamod, tillit, öppenhet och förtroende är byggstenar som gjort den här resan möjlig.

Kram/kelly

Betty sa...

Jag förstår precis.

Det är verkligen lurigt det där, man vill verkligen att ens barn ska ta för sig av världen.
Och när de gör det blir man stolt och glad över att de har modet att göra det de vill.
Men kanske lite vemodig över att liksom bli lämnad lite bakom.
Att stanna hemma.
Ännu mer bli en åskådare.
Och så är det precis som det ska vara - och som man vill att det ska va!
:-D

Hälsa dottern lycka till - och jag tycker QQ har en bra idé med blogg.
Tanterna vill ju veta hur det går!!

kram till er båda!

Adele sa...

Åh Kelly. Tack för dom orden, de värmer så hela jag blir en stor varm sol!

Anonym sa...

Det var verkligen en underbar kväll i går. V hon har underbara vänner hon! Det slog mig att det kanske dröjer ett år innan jag får prata mig till sömns med henne, som jag gjort så många gånger det sista året.
Nu sitter jag och lyssnar på Jesus etc, låten du spelade för mig för nästan precis ett år sedan. Tänk vad det har hänt mycket sedan dess. Åren går...
/lilla E

Adele sa...

Ja, och tänk vilka vänner hon har! Inte minst du... /kram!

Anonym sa...

Skrivit en kommentar tidigare men den verkar ha "försvunnit"????

En "liten" ..... men i mina ögon.... en "stor person" ska ut i livet..... Med underbara föräldrar och fantastiska kompisar - inga problem!!!! Alla ska veta att... för att få såna kompisar måste man va' en!

V!!! gör allt som jag skulle ha gjort .... och lite till!!!

Adele!!! ett år går fortare än du tror. Vi kan hitta på massor med roliga saker - äventyr och annat skoj.
/MariaPH

Peb sa...

Sååå roligt och spännande.Fick förmånen att säga hejdå igår när hon var förbi och surrade med dottern,
Kram kram