Schwosch

I dag när vi målade lyssnade vi även på musik.
Det brukar vi inte göra, men i dag då vi var hemma hos Pebbles spelades en skiva med klassiska rocklåtar.
Och plötsligt kommer den här låten, och - schwosch - tidsresa - barndomsbästisen E - långa promenader med hundarna, filosofiska samtal om livet och killarna.
Och musik. Och sport, politik och killar.
Och musik.

Det här var en av E's favoritlåtar - jag gissar mellanstadie eller högstadieåren - och den smittade av sig på mig.
Blev lite vemodig över tid som flytt, år som passerat och en tid som aldrig kommer tillbaka.
Inte för att jag vill att den ska göra det, men ändå.

Borde kanske leta reda på E.
Har inte hört av henne på si så där 15 år.
Och så tänker jag; "i morgon kanske" - men vet att det inte kommer hända.
Utan det får bli ett mer obestämbart "sedan".
Kanske.

[In The Year 2525 - Zager & Evans - 1969]