Kallt men vackert på cykeln på morgonen. Massor att göra på jobbet, känns som om man springer ett steg efter hela tiden. Segt. Telefonmöten. Bestämmer mig ändå för att gå hem i rätt tid – det spelar liksom ingen roll om jag stannar i några timmar till – far och tränar istället. Benen känns som bly och svetten rinner. Antar att det är bra.
På vägen hem möter jag en kille som spelar luftgitarr med stor inlevelse. Roligt. Jag ler hela vägen hem. Tvättar, städar, lagar mat med lite ambition och äter med barnen och några kompisar till den äldsta. Vi sitter länge och pratar. Vad roligt det är.
Text-TV har rubriker om börsfall över hela världen. Orkar inte bry mig, vad kan jag göra för att påverka? Den andra stora rubriken – vart fjärde djurart i världen hotas av utrotning. Se där, där kom en nyhet som verkligen är deprimerande. Och som faktiskt får mig att reagera.
Sedan somnar jag i soffan, vaknar igen för att ta hand om tvätten och blogga lite. Och nu är det hopp i säng.
Sammanfattning: en helt ok dag som räddades av luftgitarr, träning och prat och skratt med tonåringarna. Inte så illa när man tänker efter!
Fortsätter vårt youtube maraton. Hade inte tänkt det, men den passade liksom in!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
God morgon! Ja, en helt okej dag låter det som.Fantastiskt duktig du är som tränar! /Adele
Ja inte sämst - å att man ibland när det känns tungt har vett att uppskatta de små sakerna - kram !P
Skicka en kommentar