Pappa gick bort imorse. Lugnt och stilla, utan smärta somnade han in på Brogården. Jag var inte beredd. Det är man nog aldrig. Även om jag sörjer kan jag ändå tycka att det var skönt för pappa att få lämna. Han var klar.
Så det enda jag kan säga är att vila i livet och njut för du har bara ett.
Karma
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åh älskade P! Han hade levt sitt liv. Precis så kände jag när lilla Mamma gick bort. Att de var redo. Men det betyder ju inte att man inte sörjer. Men sorgen blir faktiskt något lättare. Karma!
Kram kram!
Skicka en kommentar