onsdag 5 november 2008

Om ni händelsevis missat...

...så bara Måste ni se hela Barack Obamas segertal.



Helt enkelt lysande retorik.

Jag erkänner: Jag är lättrörd och faller för alla retoriska tricks.
Men jäklar vilket tal.

Jag minns hur vi analyserade tal under latintimmar i skolan. Och hur blöt i ögat jag blir bara av att läsa Martin Luther Kings berömda tal.

Senast jag blev riktigt tagen av ett tal (innan idag alltså) var när nobelpristagaren Harold Pinter talade med en återhållen vrede och med ett fantastiskt språk och effektiv retorik. Då hamnade jag i soffan och var helt enkelt tvungen att titta och lyssna klart.
(Om ni har så där 40 minuter över och inte vet vad ni ska göra finns det på youtube också...)

Ja, jösses. Talets gåva har man ju - men inte på det här sättet...

Ett politiskt inlägg

Jaja, vi har ju hållit bloggen rätt fri från politik hittills. Vi tycker ju alla så olika, och jag vill tydligt säga att det här inlägget står bara för mig.

Men jag bara måste skriva. QQ är riktigt förbannad.

http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article3699224.ab
Moderaterna har lämnat verkligheten (igen?) och vill lagstifta om att alla förskolebarn ska ha rätt till fem veckors semester och till att inte behöva vara mer än 40 timmar/vecka på dagis. Det låter väl bra...eller? Hur i hela h-vete ska en ensamstående förälder få ihop det? Och även många tvåsamma föräldrar lär få svårt.

Reality check: Många arbetsplatser tillåter överhuvudtaget inte mer än fyra veckors sammanhängande semester på sommaren. Många arbetsplatser tillåter inte att man tar semester när man själv vill. Vården t.ex. Och industrin.

Och fyrtio timmar på dagis? Det är ju svårt att fixa ens om man jobbar 75% - sex timmars arbete + lunch + pendling (tänker nu storstad/glesbygd snarare än vår alldeles lagom stora stad). Och vaddå jobba 75%, som ensamstående förälder är det tajt nog att leva på en heltidslön. Dessutom anser ju (m) i grund och botten att alla ska jobba heltid. Hur får de ihop det??

Men det är inga problem, enligt (m): "Hur det ska lösas måste varje familj tänka ut själv. Det finns kanske släktingar som kan hjälpa till."
a) Det är inte självklart att man överhuvudtaget har släktingar och vänner i närheten.
b) Eventuella släktingar och vänner - om de nu finns - har en märklig tendens att själva ha jobb. Lilla mormor som är hemmafru finns inte längre, mormor har ju knappt råd att sluta jobba ens vid 65!

Jag känner inga föräldrar som har barnen långa dagar på dagis för att de tycker det är så jäkla skönt att slippa dem. Jag känner inga föräldrar som inte skulle önska att barnen fick vara hemma (minst) fem veckor på sommaren. Gör ni?

Det trodde jag aldrig…

När jag bodde i USA för så där 25 år sedan diskuterade vi svenskar möjligheten att se en svart man eller en kvinna som president i USA.

Alla var vi eniga om att det inte skulle hända i vår livstid.

Och nu, 2008, så är Barack Hussein Obama USA:s nästa president.
Hur mycket det kommer att betyda för världen i stort vet vi ju inte - men det är stort!

Historiens vingslag och allt det där
… och kanske ett litet hopp för en rättvisare och tryggare värld.

Idag diskuteras valet överallt...

...även på "mitt" schlagerforum. Följande meningsutbyte utspann sig tidigt i morse (nicks censurerade).

This is actually better than watching Ireland winning the Eurovision - X - emotional - 06:00:10
It's better than watching Lordi winning Eurovision! Well, almost.
- Y - 06:06:34

Alla har vi olika referensramar...

tisdag 4 november 2008

Tänk...

...att i morgon bitti kommer vi antagligen att vakna upp med en svart man som USA:s president. En liberal demokrat, med någon slags rimlig syn på utrikespolitik och miljöfrågor.

Världen går framåt.

måndag 3 november 2008

Vicky Cristina Barcelona


Här kommer kanske den låt som hördes mest i filmen.
Trailern/teasern till filmen avslöjar för mycket så här kommer en video med gruppen "Giulia & los Tellarini"
Mrs Lizzy bloggade om filmen igår, och inspirerad gick vi på bio idag.
Bra film - Penelope Cruz är otroligt bra och Javier Bardem är ju inte äcklig...direkt...

söndag 2 november 2008

Bio

Tänk att efter nästan 20 år tillsammans kan man få gå på bio och bara vara två och tycka det är alldeles alldeles underbart. Vi såg Vicky, Cristina Barcelona. Nu är jag ju också extremt förtjust i Woody Allens filmer och det är också min make, annars har vi svårt att hitta filmer som båda vill se. Så det gäller att passa på när båda vill se samma film. Annars lever vi i ett äktenskap där den ena ser på tv/film och den andra sitter bredvid och lyssnar på musik i hörlurarna. Men vi är iallafall i samma rum.
Filmens soundtrack måste jag också få säga var underbart. Jag ska köpa skivan och varje gång jag vill bli lite spansk sådär ska jag spela den.
Mrs Lizzy