onsdag 31 december 2014

Tillbaka och framåt

Tänker tillbaka och känner mig tacksam
Tacksam som fått så många trevliga stunder 
Stunder som jag delat med er alla
Alla i Åren går som berikar mitt liv
Livet som är fyllt av nyanser 
Nyanserna i samtalen och varje persons olikhet 
Olikheter i regnbågens alla färger som lockar
Lockar till nya äventyr, stillsamma stunder och magiska under 

Kramelikarma
//Kelly 

fredag 26 december 2014

Välfylld, samlad och sparad

Tänkte bara upplysningsvis säga att - HÄR - sparar vi oss, våra samlade tankar och funderingar. När allt annat flöde blir snuttfierat och susar förbi i ett aldrig sinande ström så är detta ett ställe där vi finns kvar. Såklart inte allt och som det är just nu högst sporadiskt.
Tokigt, allvarligt, lättsamt och klokt. 
Än mer beständigt vore att ge ut en bok.
Mäktig är det i allafall och roligt att läsa.God Fortsättning till er Alla !

lördag 4 oktober 2014

tisdag 2 september 2014

Hej Handelsbanken!


...Jo. Alltså. Jag måste nog titta över mitt pensionssparande. Ändra förutsättningarna för uppskattad livslängd och så. Nej, jag röker fortfarande. Nej, inte gått ner i vikt heller. Men jag har kommit över lite ny information.




måndag 1 september 2014

Lycka. Bland annat.

Min lilltjompa, som jag uppfostrat alldeles själv, börjar på universitetet idag... Hennes - vår - resa hit har verkligen inte varit lätt, och jag är så stolt och så glad. Så vad är det för blött tjafs som kommer från mina ögon och droppar ner i mitt morgonkaffe?

Det där föräldraprojektet jag ägnat mig åt i nitton år... är det färdigt nu? Och vad ska jag göra sedan?

torsdag 17 juli 2014

Om stränder, kroppar och grottmän

Jag älskar att bada. Älskar, älskar, älskar att bada. Inte som vuxna gör, ni vet ”jo det är väl skönt när det är 28 grader i luften och 24 i vattnet” utan som 10-åringar gör. Det är nästan aldrig för kallt, det är nästan alltid för tidigt att gå upp. Jag har till och med haft just en 10-åring på land som tjatat om att jag måste gå upp så vi kan åka hem och äta. En del av mina vänner påstår att jag går i vattnet när isen går upp, men det är en lätt överdrift.

 I femton års tid, mellan sexton och trettio, besökte jag aldrig en svensk strand. Inte en enda gång. För det kunde jag ju inte, inte som jag såg ut, herregud, vad skulle folk tänka. I femton års tid avstod jag från något jag älskar, för att jag skämdes så oerhört över min kropp.

Idag blir jag lite ledsen när jag tänker på det.

Jag är rimligtvis, rent statistiskt, fulare nu än vad jag någonsin tidigare varit. Gravitation, allmänt förfall och ännu fler kilon Men jag bryr mig inte längre. Stör jag någon så finns det en massa andra håll att titta åt än just mitt, jag låter ingen ta min sommar ifrån mig. Och jag duger. Jag är till och med lite fin tycker jag, och vad någon annan tycker spelar mig inte så stor roll. Jag funkar. Som kvinna och som människa. Synd bara att det tog mig nästan femtio år att komma dit.

Och skönhet och ideal … det växlar ju. För 20 000 år sedan hade jag helt enkelt varit da shit. Och tusentals grottmän kan inte ha fel, väl?







-----------------------------

 Jag vet förstås att jag borde jobba lite på min venus-från-willendorfska uppenbarelse för att må bättre (och simma fortare). Men här kommer det riktigt kluriga: för mig hänger det ihop. Man lägger bara tid och kraft på att ta hand om och vårda saker – och människor – som man gillar.

onsdag 11 juni 2014

I sommarens soliga dagar

Visst är det alldeles fantastiskt med dessa skolavslutningar och examen.
Och det förebådar kommande ledighet, vilket inspirerar till att vilja.....
Ingenting alls - nej nu är jag upptagen med att inte göra nånting.



Sommarkram !