På fredagens konsert spelade Wendy McNeill en låt som var så bekant, så bekant.
Pebbles-raringen visste att det var en Ane Brun låt.
Och, ja, det var det ju.
Men när man googlat lite så visar det sig ju att det var precis tvärt om. Det är tydlien Wendys låt och inte Anes. Så kan det va.
Och bra är den!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Lovely jag stod där och tänkte att hon sjöng den så himla precis å bra - .....och ja lite slog mig nog tanken sen kom jag på att jag hört den med Ane Brun ...så då blev det så. Kul
Skicka en kommentar