fredag 21 maj 2010

2010-05-19 20.36

Mitt i försommarens vackraste kväll fick min äldste bror Roland lugnt och stilla somna in. Efter lång sjukdom kan döden komma som en befriare, men det gör så ont.

7 kommentarer:

lizzy sa...

jag är så ledsen för er skull!
Kram från lizzy

Åren Går sa...

Jag känner med dig min vän....... förstår om känslorna är blandade och motstridiga... den egna sorgen och lättnad av kärleken till den som lidit och som man älskat och älskar......ni ses i Nangiala

Kramar i mängder
//Kelly

P sa...

vad kan man göra annat än att beklaga sorgen och skicka kramar och karma .....döden är så definitiv...även om man vill att lidandet ska ta slut ! Tänker på er

P sa...

Så vackert och sorgligt det blev på svenska med alphaville - den ska jag spara på !

Anonym sa...

Tänker på er, ta hand om varandra...Kram LaL

Betty sa...

Kram!

Adele sa...

Nu har jag funderat länge på vad jag ska skriva. Det finns ju egentligen inga ord. Har försökt känna hur det skulle kännas. Men det vet man ju inte förrän man själv upplevt samma sak. Men jag hoppas du känner att vi finns dig nära och kan dela en del av din sorg. Dagens Ord i VK är idag en dikt av Gustaf Fröding och då tänkte jag att den kanske var där för din skull?
"Se efter natten kommer alltid dag, och såret läks och sorgen har en ände".